Kapitel 6
Jag hade inte gråtit såhär på jättelänge.
Någon knackade på dörren mitt i natten..
Någon knackade på dörren mitt i natten..
'Jag bestämde mig för att öppna, även om Freja protesterade. Jag hade väl inget val egentligen eftersom personen verkligen, verkligen bankade på dörren. Jag förberrede mig på ett pervo som skulle ta tag i mig och våldta mig, eller någonting liknande åtminstone. Men det enda jag fick se var en Harry, en Niall, och en Zayn.
-Oh. HI GUYS! i thought you were with Louis. sa jag med en arg ton.
-Oh. HI GUYS! i thought you were with Louis. sa jag med en arg ton.
Jag tittade på de och de verkade förstå att jag var ledsen så jag fick en stor gruppkram. Jag bad de att stiga in och de tittade sig omkring.
- You guys really need some new furniture... When you move into your new house ofcourse, not in this hotelroom. sa Niall och jag nickade instämmande. jag visste inte varför de kommit hit, och jag tänkte absolut inte fråga. Jag suckade lite och de kom på att de måste berätta någonting..
- You know Linda, why we're here, We knew something was wrong because Louis is in his room all day, and Liam is trying to get him out. Did something happend between you and him yesterday? Because, we're getting really scared about this. Liam even put a spoon in his mouth so that he would come out, but he didn't. And it is really weird. Sa Zayn.
Jag tittade på dem oh ryckte på axlarna.
- No. Nothing happend. except for one thing, but you guys don't have to do with it.
- Come on Linda! something happend that night and we really need to know what it is. Sa Niall. Harry bara stod där som ett fån och stirrade på nåognting vibrerande på byrån.
- Ehm. Linda? Sa Harry och jag tittade på byrån. Min mobil ringde. Det var Louis bild på. Jag tog ett djupt andetag och drog med fingret över displayen.
- Terve, (hello) Minun nimeni on Linda. Minä olen yhdeksäntoista vuotta vanha, (Mitt namn är Linda, och jag är nitton år gammal)En pysty vastaamaan puhelua juuri nyt. (jag kan inte svara på ditt samtal just nu)jätä viesti äänimerkin jälkeen. ( lämna ett meddelande efter tonen) *PIP*
- ehm. Linda? i know its you, Louis here! what the F*** was that language, well, give me a call whenever you can! i really miss your voice. bye! *pip*
Jag skämdes eftersom meddelandet hördet väldigt högt. Jag log lite och låste in mig på toaletten resten av dagen. åtminstone tills de andra killarna hade gått. Sedan gick jag ut och Freja tittade på mig. Jag nickade och hon gick iväg. Hon gick till det lilla köket oh jag satte mig på sängen. Varför skulle min dröm visa sig att vara ett fiasko? jag var inte kär i Louis, absolut inte lika mycket som jag var innan jag hade träffat honom. Jag trodde dessutom att jag skulle gifta mig med honom och uppfostra 4 ungar. Glöm det. Inte nu längre. Eftersom alla tre killar utom Harry, och - nu Louis var singlar så kanske jag skulle försöka satsa på någon av dem? Jag funderade, Niall var min typ i sånna fall. Men jag älskade ju verkligen Louis.. eller?
Alltså, jag visste ingenting längre. Jag bestämde mig för att bara gå och lägga mig och komma på en lösning till mitt problem. Jag klev upp redan vid klockan halv nio dagen efter för att äta frukost på bufén och sedan ringa Louis som vaknade väldigt tidigt, eftersom han brukade ringa mig vid tiotiden. Jag åt kokta ägg, bacon och tre vitlöksbröd innan jag sedan drack ett glas apelsinjuice och gick upp till mitt hotellrum. Jag tog upp min mobiltelefon och precis när jag gjorde det så vibrerade den, alltså någon ringde. Jag skrek till oh tappade mobilen i golvet. Som tur var så fick jag bara en mellanstor spricka från hörnet och neråt till mitten delad i två delar på displayen.
Alltså, jag visste ingenting längre. Jag bestämde mig för att bara gå och lägga mig och komma på en lösning till mitt problem. Jag klev upp redan vid klockan halv nio dagen efter för att äta frukost på bufén och sedan ringa Louis som vaknade väldigt tidigt, eftersom han brukade ringa mig vid tiotiden. Jag åt kokta ägg, bacon och tre vitlöksbröd innan jag sedan drack ett glas apelsinjuice och gick upp till mitt hotellrum. Jag tog upp min mobiltelefon och precis när jag gjorde det så vibrerade den, alltså någon ringde. Jag skrek till oh tappade mobilen i golvet. Som tur var så fick jag bara en mellanstor spricka från hörnet och neråt till mitten delad i två delar på displayen.
- Fuck my life. Sa jag och suckade. Sedan tog jag upp mobilen och svarade tyst.
- Terve, Minun nimeni on Linda. Minä olen yhdeksä...
- Fuck Linda, stop that i really need to talk to you. it's about Niall, it's important. Can you meet me at the beach in one hour? Sa Lou's välbekanta röst.
- okay then, moimoi. Just kidding, but honestly. I don't know anything about my feelings, ok?
. Okay, see you there in one hour. be there. Sa han och la på i mitt öra.
- That's really rude. Sa jag och fnös. Sedan bytte jag om till en vit tröja, med svarta ränder, ett par röda jeansbyxor, väldigt tighta, och bara lite som mjukisbyxor i tyget. inga strumpor har jag på mig, utan ett par svarta "sneakersformade" skor och en svart/grå/brun mössa. Jag tog även med mig min röda handväska som passade till byxorna. Sedan tog jag nycklarna ur Frejas ficka och tryckte på låsa upp-knappen till den lilla london bilen. Jag hoppade in och tryckte in nyckeln i hålet, sedan vred jag om och bilen startade med ett litet brummmm. Den spann tyst, vilket, den bsolut inte brukade göra. Jag var faktiskt välsigt förvånad, men jag trampade i gasen och åkte tyst till stranden, och gjorde mig beredd på ett stort snack om relationer, och kärlek med Louis Tomlinson, som jag älskat i elva år nu, och när jag verkligen fått honom och älska mig tillbaka så försvinner alla sorters känslor ifrån mitt huvud. Jag var arg, hur arg hade jag absolut ingen aning om. Och varför visste jag inte heller. Jag var bara så arg på kärleken, och Louis dessutom. Louiii' och inte Lewis. Man fickk absolut inte utala det där lilla "s"-et för då du, då blir han arg. Kanske han ringer lilla mamma? Nej nu var jag verkligen lite för hård. Men liknande kanske skulle hända. jag körde upp brevid den stora sandstranden och parkerade bilen på den lilla parkeringen och klev ut efter några djupa andetag och såg honom genast, utan tröja i mössa och solglasögon ligga och njuta på stranden, han hade åtminstone inte sett mig. Jag var glad, eller åtminstone försökte jag att vara glad att jag vågade träffa honom, för den där dagen var en av de bästa och underbaraste dagar i hela mitt liv! och vi klarade oss utan regn på hela dagen! Det är ett London-under. Han frågade om jag ville surfa, och jag svarade såklart "ja" eftersom jag aldrig hade gjort det förut. Och jag ville alltid testa när jag var liten men då var jag för liten och edan hade jag bara glömt bort det. Jag skrattade lite och han hyrde två stycken surfbrädor. Jag sa att jag inte kunde och han bad mig och byta om till en våtdräkt, han hade ju redan en på sig. Jag gick in i omklädningsrummet och bytte om på mindre än tio minuter. Jag hoppade snabbt på surfbrädan men failade så Louis visade mig hur man gjorde, efter det så kunde jag faktiskt ganska så bra. Jag lyckades stå upp tre gånger till och med. Det är ju rekord i min släkt!
Jag kysste honom den kvällen, det var inte meningen men jag gjorde faktiskt det. Jag kysste Louis Tomlinson i One Direction på läpparna. Varför? Inte vet jag. Det var väl väldigt frestande.
Det var vid lägerelden.
Jag vaknade upp ur mina drömmar, jag var fortfarande på vattnet och hade jag verkligen dagdrömt om att jag kysst Louis? tänk om faktiskt skulle hända? Jag log glatt och sedan fick vi besök på stranden.....
Ledsen för väldigt stort mellanrum :(
ska bli bättre
Kommentarer
Trackback
